Ankomst till Zell am See

Efter att ha packat ihop i lugn och ro begav vi oss så mot Zell am See. Det blev en kort dagsetapp på 12 mil genom löjligt vackra alpdalar för att ta oss till campingen, den enda bokning vi gjort förutom färjan över Östersjön. Väl framme kunde vi konstatera att vi befann oss i ett pusselmotiv. I horisonten skymtar bergstoppen Kitzsteinhorn, 3200 meter hög. Det verkar som att det går en linbana nästan ända upp...

Vid Alpernas rand

Då har man sovit första natten på kontinenten, på en stor camping som vi hittade vi vår ACSI-app. Efter att ha spenderat hela dagen i bilen, under ständigt stigande utomhustemperaturer, var det väldigt gott att få ta sig ett dopp i campingens pool. Nu har vi bara 12 mil kvar till Zell am See.

83 mil och 10 timmar senare...

En lång och tapper dags bilfärd! Tjejerna har varit otroligt tålmodiga och Daniel har kört i tysk trafik som om han inte gjort annat! Framåt lunch fick AC:n börja jobba och en glasspaus i 28-gradig värme gav lite extra energi... Att komma ner i landet och se bergen dyka upp i horisonten, vilken känsla! Äntligen nästan framme! Ett snabbt beslut att hitta en camping söder om München togs och så fick vi äntligen gå ur bilen "på riktigt". Gissa om ett dopp i poolen var dagens höjdpunkt? 😉 En annan höjdpunkt blir att krypa till kojs...

Godmorgon Tyskland

Semester! Klockan är 5...! Det är inte varje morgon man blir väckt av en högljudd och skränig högtalare ("Det är nu ca en timme kvar..."). Och en dryg timme senare så är vi på väg mot nya mål med trötta barn och frukost "on the go". Mot nya mål...

Att köa är att dö en smula

Nostalgitripparna avlöser varandra hittills på den här resan. Tidiga kvällen har tillbringats i Trelleborg med middag på restaurang Istanbul där åtskilliga efter-nattklubben-kebabtallrikar slukats under de tre första åren i gymnasiet. Vi gick förbi körskolan där man tog körkort, och skolgården där jag gick in en stolpe då färdriktningen och blickens differens var allt för stor.

Nu står vi i kön till nattfärjan till Rostock. Avfärd 22.45, ankomst 06.15.

Strövtåg i hembygden

Då har man trekkat runt en runda i sina gamla hemtrakter också, ytterligare en trevlig bieffekt av gårdagens bröllop. Efter att ha återlämnat farsans bil så promenerade jag, Rasmus och Maja tillbaka längs Krattvägen, en grusväg ut i ingenstans som man gått, sprungit, cyklat och moppat längs under uppväxten. Det var där man bodde, och med totalt obefintliga allmänna kommunikationer så fick man reda sig själv. Vi hann till och med ta en titt i skogsdungen där vi byggde kojor när vi var små, och en promenad över betåkern för att komma tillbaka till vägen.

Nattens spelhåla

Mormor och tjejerna drog sig undan framåt natten, men inte var det för att sova! Här var det Svälta räv, lördagsgodis och fullt liv! 

Bröllop!

Gårdagskvällen firades i kärlekens tecken, med bröllop mellan broder Per Ole och hans Madde i vår gamla hemby Östra Grevie. En liten sömnig by på den skånska slätten som man fick en jättefin anledning att besöka på nytt. Idag ska vi ta en promenad och kolla läget ordentligt. Nere  vid järnvägsspåret byggs det pågatågsstation, något som det pratats om här i trakten ända sedan vi flyttade hit i mitten på 70-talet. I kväll bär det av mot färjeläget i Trelleborg.

Semester

På väg...!

Efter en något stressig fredag, en lugn och skön natts sömn (om än lite kort ;) så är vi på väg! Malmö nästa!

Ångest och oro och sedan Trygg-Hansa

Det här kunde ha blivit den kortaste resedagboken någonsin...

För ca en månad sedan hade vi bilen på service och påtalade att vi tycker att vi fått fylla på motorolja väldigt ofta, även om vi inte hade någon exakt statistik på det då.

- OK, sa verkstaden, om oljelampan tänds igen så kom in till oss direkt. Och i onsdags tändes mycket riktigt oljelampan igen.
- 1,5 liter på 90 mil, det är... lite mycket, sa de på verkstaden. Detta var igår.
- Vi kan inte rekommendera er att köra men den här bilen alls, det kan bli allvarliga följdskador av detta.

Därav ångest och oro. Innan vi hann ringa runt hade hyrbilsfirmor och försäkringsbolag stängt för dagen. Igår kväll var det svårt att komma till ro, skulle man kunna säga.

Men i morse kom så förlösningen i form av två telefonsamtal,  utförda av mig och frugan. Jag ringde försäkringsbolaget och Mia ringde samtidigt Hertz biluthyrning.

På något sätt kände Trygg-Hansa min ångest, för de kopplade mig till en lugn, sansad dam som talade fin skånska (det finns!)
- Ja, ni har motorskadeförsäkring och det är det här troligen. Nej, bilen har inte gått så många mil att den inte gäller längre. Ja, ni har rätt till hyrbil medan verkstaden reparerar detta, och om det är en motorskada tar vi 75% av hyrkostnaden. Ja, vi förstår att ni har semesterplaner.

Det kändes lite bättre, kan man säga. Ögonblicket efter kommer Mia tillbaka och meddelar att Hertz har en tjusig hyrbil med dragkrok som vi kan hyra hela semestern. Nu kändes det nästan normalt.

Semesterplanerna är vid liv. Packning pågår.

Oj vad fin!

Dokumentation av en (någorlunda) funktionell familj

Här har vi en blogg som vi har tänkt ska fungera som lite resedagbok när vi beger oss söderut på semester. Med ord och bild, och förhoppningsvis med bidrag från alla deltagande familjemedlemmar.

Första stoppet blir i Östra Grevie (min gamla hemby) där min broder Per Ole gifter sig på lördag. Efter att ha vilat upp oss under söndagen tar vi färjan från Trelleborg (min gamla gymnasiestad!) till Rostock (som jag inte har någon som helst relation till!)

Fruktansvärt tidigt (6.15) kör vi sedan av båten och fortsätter färden söderut. Målet är Zell Am See i Österrike, där vi hoppas kunna bestiga lite blandade bergstoppar m.m. Därefter tänker vi oss ner till Kroatien för att möta upp med vänner i närheten av staden Umag.

När vi är nöjda med Kroatien så drar vi oss så smått in i Italien och tänker oss att besöka Venedig, Garda-sjön m.m. Även där hoppas vi kunna hooka upp med några vänner som är på plats sedan tidigare.

Sen vet vi inte mer... Tre veckor har vi på oss.

Välkomna att hänga på här, om ni vill.